Trött tjej
Trött tjej, hej. Älsklingen kommer om 2 timmar och jag vill vara vaken när han kommer. Han har spelat match mot Huddinge borta, eller hemma, känns nästan mer hemma där. Närmare allt. Allt som för en vecka sedan kallades vardag. Det är rätt konstigt att bara kunna bryta alla rutiner tvärt och försöka se det nya som det vanliga, de nya som det normala. Det tar väl tid antar jag. Men jag trivs. Den friska luften och närheten till havet. Jag mår bra här, med André. Men jag undrar när det här, Gotland blir rutin. När det nya inte längre känns nytt och istället blir det vanliga, normala. Allt jag är finns ju kvar i Stockholm. Det som format mig är inte här. Men jag vet att det kommer göra mig gott att vara här. Jag kommer bli stark, André kommer bli stark och vi kommer växa som ett par. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknade allt där borta, eller hemma. Jag saknar allt och alla, hela tiden. Att lämna all trygghet, familj och vänner. Men jag har min trygghet i André.
Om två veckor åker vi hem, bort(?) ni förstår. Till fastlandet för att fira min underbara mamma som fyller 40. Och jag räknar ner dagarna. Ska bli så otroligt skönt och roligt. Jag behöver rutin. Jag behöver måsten. Det löser sig.
Jag har världens bästa familj som jag älskar av hela mitt hjärta.
Vi delar ett band som ingen kan ta ifrån oss. ♥
